Brunluggarna

Okej. Asså gud vad trött jag blir på blyga tonårskillar. Speciellt när jag själv inte har tid/ork att engagera mig. För då blir det ju inget av det. Anyways, B had inte snackat med mig på evigheter, han samlar väl mod i tre veckor antar jag. Fast såklart, undantaget var ju idag när han helt sonika kommer fram till mitt bord (under fotoklassen) och säger nåt i stil med: tänkte bara kolla in rummet här framifrån ert bord igen och passa på o säga hej (det där med att kolla in rummet är som ett svepskäl för att prata). Så vi började prata lite, jag frågade om han var i kyrkan igår och nej det var han inte osv osv. Berättade att jag klarade 2 foulshots på träningen dan innan, och fick en hiigh five! det här går ju sakta framåt hehe;)  Sen när han står där och pratar drar han upp tröjan liitelite och kliar sig på magen, det var fett jobbigt att fortsätta prata då kan jag ju säga...
Jag blir iaf galen, vet ju inte vad snubben vill! Grrr tips önskas.

/Elvis