Brunluggarna

Det började med att i morse såg jag en semla i kylskåpet. Förstod att den var min eftersom det endast fanns en kvar, och jag hade varit borta hela kvällen. Wohoo tänker jag. Den kan jag äta när jag kommer hem sen. Så kommer jag hem.. tror ni att semlan finns kvar? Neehepp. Den har pappsen käkat upp minsann.
- Har du tagit min semla? MIN semla??
- Vadå din, det stod inte Emelie på den.
- Men det var ju min semla! Det fanns en kvar och den var till mig! Ni åt igår och sa inte till mig!
osvosv.
Min käre broder åker och hämtar mamma från jobbet för att handla och berättar om den lilla insidenten. Så dom köper hem en semla till mig. Då blev jag glad =)
Men ämnet "semlan" togs upp vid middagstid igen..

Om vi diskuterar något i min familj så handlar det oftast om olika matinsidenter (som denna), annars sport. Trevligt va? =)

/Emelie