Brunluggarna

Av nån jävla anledning känner jag mig helt nere.
Så jag sitter och "tröstäter" chips, och vill inte dela med mig. Så kommer min lillebror in i rummet:

Jag: Kan du sätta på internetet åt mig?
S: (Tittar mot chipsen) Visst!
(Springer iväg, och kommer tillbaka)
S: Om jag får lite chips..!
Jag: Vänta, sen! Annars måste jag dela med mig av dom till alla, TITTA nu kommer pappa (Gömmer chipsen under en väska som ligger i sängen) Du får sen, jag lovar!
S: Visst, jag måste ändå säga hej då till min polare.

Och nu hörde jag våran bil åka iväg, så min bror är inte hemma. Ska jag frossa, eller ska jag spara lite till honom för den goda gärningen han utförde? Hmm..
Och ja, det är mkt tjockt att gömma chipsen för sin familj, men det är min påse faktiskt! :P


Frida, tha chipsätare.

Och, jag blev lite gladare av att skriva det här inlägget.. :P